Går ut på golvet redan imorgon (på cosmopol). Är inte så nervös just nu, men jag vet att jag kommer vara det när det väl är dags att gå ner och ställa sig vid bordet och dela till gästerna.
Men det blir nog kul också.
Bara jag inte får blackout och glömmer allt, men det tror jag inte heller.

Gick upp sex idag med och tog en promenad, är så stolt över mig själv. Lite plus i kanten till mig.
Så fort vi fått korten från Cosmopol ska jag även fixa träningskort (de betalar typ en stor del av årsavgiften åt en om man gymmar).
Tiden bara flyger iväg, har redan varit här i 3½ vecka.


För en stund glömde jag hur komplicerade killar kunde vara.
Hur kunde jag glömma en sådan sak?
Kanske för att för första gången på länge så var dte faktiskt inte kaos redan från början.
Eller jo det var de ju faktiskt, men det finns bra förklaringar till varför.
Men mellan oss kändes det bra.
Men nu har det komplicerade börjat.
Orkar jag verkligen det?
Nu när jag bor i Stockholm och startat ett nytt kapitel i mitt liv?
Antingen ger jag det här en chans, eller så vänder jag bara ryggen åt det.
Jag måste komma fram till ett svar snart, har inte tid med sånt här krongel, har för mycket annat att koncentrera mig på.



I like you too much, it shows all my emotions go out of control

Can't forget to breathe slow
Count from one to ten with my eyes closed
cos ladies take it in and get composure
Ladies never lose composure

Not gonna lie, or even try
You've got my wheel spinning
And I ain't the one to show the gun
'cos that means you will be winning

Somebody better hold me back
You're lucky I know how to act
so lucky I ain't gonna attack
I'm being calm and cool
But believe me you
It's taking everything to just
Breathe breathe breathe ...