Ett brev till min vän Angelica
Ja, jag vet att jag tjatar om det, men snart kommer Ankilito hem.
Ankilito, du behöver inte oroa för du kommer att passa in, och passar du inte in så får vi anpassa allting annat så du tillslut passar inte liksom. Du är en av oss liksom, och det har aldrig varit några problem förut.
Visst vi alla har säkert förändras under det här året, men innom oss är vi fortfarande samma människor, samma galna tjejer som har kul med varandra och som aldrig blir rastlösa i varandras närvaro, och som kan prata med varandra.
Men jag måste erkänna att jag också är lite orolig..orolig för att du inte ska trivas, eller gilla lägenheten eller något.
Men vet du vad jag tror, jag tror jag oroar mig heeeelt i onödan.
Kommer nog inte sluta krama dig när du kommer hem, kommer sitta fast på dig heeeela dagen och kvällen!
Åååh vad jag längtar, och det ska bli så spännande att sakta men säkert få lägenheten anpassad efter båda oss. Tur att vi båda gillar mys! hahaha.
Men jag har kommit på lite saker som behöver införskaffas.
Vinglas/ölglas/shotglas/drinkglas ja vafan alla "festglas", jag äger inga sånna.
och sedan behöver så klart spritskåpet fyllas på ;-)
Ses innom kort gumman!
naaw, jag har en start pa detta, 6 vinglas som rymmer en halv vinflaska i varje..tack for detta kompis..